Satt precis och kollade igenom mina smycken.
Tänk vad mycket minnen ett smycke kan föra med sig.

Gud vilka fina vänner jag har haft. Och har fortfarade.
Jag hittade t.ex. ett halsband av Johanna Skarin som jag fick på någon födelsedag
Det var ett hjärta som det stog "Älskar dig" på. Hur fint som helst!

Sedan hittade jag ett halsband som jag fått av Magnus Wallin.
Även det ett hjärta, ett jättevackert.
Jag kommer ihåg, jag var så rädd om det. Jag ville bara använda det vid speciella tillfällen.
Och jag kommer ihåg att jag använde det på en konståkningstävling och själv tyckte jag att det lyste upp hela mig.

Gud vilka minnen.
Och alla dessa minnen visar att jag har varit super lycklig i stort sett hela mitt liv!
Och allt är fortfarande minst lika bra,
undra vad jag kommer tänka när jag tagit av mig armbandet jag fått av fredrik
och tar fram det för att kolla på det.
Fast jag kommer nog aldrig ta av det.
Kanske om jag blir fet och inte kan ha det längre, eller om det går sönder..

Jag är så sjukt lycklig och ja, jag har nog varit det hela mitt liv.
Jag har helt enkelt haft världens bästa vänner.
Alla står mig inte lika nära idag som dom har gjort.
Det är lite ledsamt men, men man växer, skaffar nya intressen och nya vänner..

Jag tänker avsluta detta smöriga, mesiga och fjantiga inlägg med att skriva tre ord till min pojkvän:
Jag älskar dig!

Imorgon åker vi till åre, blir där på nyår och kommer förmodlingen stanna där till skolan börjar.
Ingen vet hur det kommer gå men förhoppningsvis kommer det vara sjukt jävla roligt
Nu håller jag på att packa, har packat typ hälften och väskan är full. Hur fan ska detta sluta?

Det svåra är ju att veta hur mycket kläder jag ska ha med mig, jag har ju inte bestämt riktigt när jag ska åka hem..
Vem vet, jag kanske aldrig kommer hem?
Hoppas på att jag får låna tvättmaskinen bara ;)

för nä, jag vill inte tänka på hemresa, för på denna hemresa kommer inte min man följa med mig tillbaka :(
får alldeles ont i magen när jag tänker på det, allt har ju varit så jävla bra när han varit hemma så länge nu.



förra gången jag var i åre, är ju lite mer snö där nu så vem vet, blir kanske lite skidåkning också?

Det dryga är ju att jag måste hyra isf, testade pjäxorna för någon dag sedan och dom var alldeles för små.
använda en gång, kul liv liksom. Någon som vill köpa kanske?
Vet inte rikigt vad det är för storlek på dom, 36 kanske. Silvriga och otroligt snygga ;)

men, tjarå och gott nytt år allesammans!

Nu är det jullov! Som jag har längtat efter denna underbara ledighet.

Jag skulle börja mitt jullov med att kliva upp halv 8 på morgonen och göra frukost till min köra pojkvän som skulle serveras å¨sängen.
Men efter mycket tjat fick jag min kära mor att göra det, så även jag fick frukost på sängen imorse!
Mackor, oboy och ett hjärt-ljus, ja ibland lyckas hon min mamma :)

Efter att min man gått till jobbet somnade jag om. Jag drömde nog den sjukaste drömmen någonsin.
Men den tar vi någon annan gång.



Nu har jag vaknat igen, har precis duschat och snart tänkte jag åka in till stan för att sedan dra mig vidare till sundsvall för att göra klar tatueringen ;)
fyfan, faktiskt så gruvar jag mig lite för fan, det var ju inte smärtfritt precis e!

nä, tjarå

super mario är helt enkelt inte bra för mig.
Jag suger på det så jävla hårt och jag blir lika förbannad varje gång jag dör.
Så om jag försvinner ett tag här på internet så har jag förmodligen slagit sönder datorn..

Usch. Jag läste precis Sofias senaste blogginlägg.
Jag blev alldeles gråtfärdig.
Ju mer man tänker på hur orättvis denna värld är ju mer märker man att den verkligen är det.

Oskyldiga människor dör i krig. Barn svälter. Kvinnor får aids genom våldtänkter. Människor som vi skulle behöva fler av får sjukdomar som cancer och överlever inte.

Allt är så jävla orättvist.


Personligen är jag less för tillfället.
Här sitter jag, frisk som en nötkärna och är less.
Jag vet att jag har en granne med cancer nästan överallt och jag har aldrig sett henne ledsen för det.
Hon är glad över att hon lever, hon är inte "less" över att hon fått en sjukdom hon inte förtjänar.

Bara därför tänker jag åka mitt solo för henne på tosdag, för jag vet att hon kommer sitta på läktarn och kolla :)

Idag är sista träningen inför uppvisningen också. Igår hade vi generalrepition och det gick bra :)
Det ska blir roligt, jag hoppas ni kommer och kollar. Halv 7 på torsdag i ishallen i hudiksvall. Gratis inträde.

Åre på nyår, hoppas det slutar bra.
tjarå.

Ja denna vecka har varit en makeover-vecka iaf.
Började i måndags med tatuering och allt, nu har jag nyfärgat hår och är redo att sätta i löshåret.
Det ända negativa med tatueringen är att jag är fan rädd för att käka godis (om man ser det som en negativ sak?)
Nu när jag måste gå och flashamagen hela dagarna vill man ju inte vara världensfetto..
trots det har jag smockat i mig en hel godispåse sedan jag kom hem från träningen.
Fy skäms carro, du och fredrik skulle ju dela på't!

och för en liten uppdatering på tatueringen lägger jag ut en ny och förhoppningsvis bättre bild

jag gillar den MYCKET

och sådär allmänt undrar jag bara, hur många har börjat med sina julklappar egentligen?!
jag börjar få lite smått panik faktiskt. inte över att jag inte ska hinna, men vart jag ska få pengarna ifrån?!
när man studerar och lever på endast studiebidraget som en liten kyrkråtta så är det helt enkelt inte meningen att man ska ha skilda föräldrar, varav en skaffat en ny sambo som har typ 5 ungar eller nå varav dom också fått ungar..
sedan att både mormor, morfar, farmor och farfar lever. (men klart jag är glad över att dom lever :)
men som sagt, inte lätt att studera.
men sedan tänkte jag, äh, jag köper till mina favoriter.
Sedan kom jag på att om folk bara köpte till sina favorit skuller väl jag inte få en endaste julklapp.
Eller jo, av mamma..
Synd är det ju att man inte har syslöjd längre eller nå, då hade man ju kunnat skaffat julklappar gratis..

näe, nu äre nog med mina julklappsproblem
tjarå!

Dagens problem är min jävla finne. hualigen.
Jag kan ju inte påstå att jag har världens finaste hy men finnar överallt, det har jag inte.
Men klart, alla får väll finnar men dom brukar åtminstonde försvinna!
Nu har jag fått mig en jävel alldeles vid läppen så det ser ut som att jag har herpes eller nå annat roligt.
Det värsta är att den aldrig försvinner, och ont gör den också!

Ne, fyfan för finnar! som tur är ringde ärtan när jag var hos frissan och fråga om jag ville komma på nå hudvårdsgrejs, bara att hoppas på att man får testa nå superfinnmedel!

men hejdånu,
FREDRIK <3 <3 <3