Ja jag ville inte skriva "viktfixerad" för fixerad är jag inte riktigt.
Men jag får panik på mig själv.

Förr har jag tyckt, tycker det fortfarande iofs att det bara är fjantigt med att hålla på å väga sig hit och dit, å nej jag har gått upp ett kilo och bla bla bla. Som typiskt tjejer!

För muskler väger mer än fett, alltså kan en snygg och vältränad kropp väga mer än en fet och slapp kropp.
Det beror ju även på tusen andra grejen man inte kan styra över också.
Vikten står ju inte i pannan precis. Så varför bryr sig tjejer så jävla mycket om hur mycket dom väger?
Om man inte ser fet ut spelar det ingen roll vad vågen står på, tycker jag.

MEN även fast jag har sånna starka åsikter känner jag att jag själv börjar bry mig mer och mer om min vikt.
Och jag hatar att jag gör det, det är ju så jävla fjantigt!
Men jag tror att det började när alla började tjata om att jag hade gått ner en massa i vikt, jag började väga mig och märkte att jag faktiskt gick ner i vikt. kul tänkte jag eftersom jag inte ens försökte gå ner i vikt.
Jag antar att jag gick ner i vikt just för att jag tappade muskler, musklerna som väger mer än fett.

Men iaf, nu är jag nog rädd att jag ska gå upp igen och att folk ist ska börja snacka om hur fet jag har blivit.
Och det kommer dom ju såklart inte säga till mig, utan det kommer dom prata om bakom min rygg.

"du märker väll själv att du blir fet"
grejen är att jag gör nog inte det, jag skulle aldrig ha märkt något om ingen sa något om att jag gick ner i vikt.
Visst, byxorna blev större men jag trodde att det var för jag hade använt dom så mkt osv.


fyfan vilket långt och fjantigt inlägg.
men bu för vågar, jag ska sluta väga mig och sluta bry mig.
jag är älskad för den jag är och inte min vikt, så detså.


såhär biffiga armar hade jag förra sommaren