Idag såg jag våran förra bil, eller ja våran och våran, det var ju mammas bil.
men iaf, den rullar alltså fortfarande, vi sålde den för kanske 10 år sedan, och det hade ju varit några ägare innan vi ägde den också. den var knappt rostig heller

när jag såg mannen och hans son hoppa in i bilen ville jag bara gå ut och berätta att det var min mamma som ägde den en gång i tiden, men nä. det gjorde jag inte.

men när jag såg den bilen kom jag på att en sådan bil vill jag ha
en bil som går och går, den krånglade aldrig och den var liten och bra, och den har säkert inte krånglat nånting sedan vi sålde den.

annars är det sjukt att man kommer ihåg 10 år tillbaka, sjutk vad gammal man börjar på att bli
lite åldersnoja nu tror jag


aja, pizza nu,
länge leve HBK 119