Imorgon är det skola
ta mig i röven, örska det. Egentligen, hur kul är det?
helst vill jag bara vara i åre nu med min fredrik
och vilken jävla toffel jag har blivit.
men seriöst, jag kan inte rå för det.
En till helt underbar helg har gått.

När jag är med honom känns det som om tiden på något sätt står still, och att allt bara handlar om oss.
Men när han har åkt känner man att tiden bara flög iväg liksom han (iofs så flög han inte, han åkte buss och tåg).
Och nu bara några timmer efter han har åkt så saknar jag honom mer än någonsin.
Det är jättejobbigt samtidigt som det är skönt. Det är jobbigt att inte ha han nära som jag alltid vill att han ska vara
Men det är skönt att få sakna och känna att man verkligen tycker om någon. Att ha någon att kämpa för och något att kliva upp ur sängen för.

Som sagt, En helt underbar helg har gått.

Annars är det KM på lördag
och tur att det är tidigt på lördag morgon så ingen orkar pallra sig dit.
Den som ens tänker tanken tänker jag sparka i röven, så ni vet ;) 
Men det ska bli kul, första tävlingen iår.
Jag är fan redan nervös nu när jag tänker efter, hoppas även att mor min hinner klar med min dräkt
Den blir nog fin! :)

och Sofia är så jäklans söt, jag vet inte varför, men ja. Hon bara är det.
Henne saknar jag, vi måste umgås någon dag!
Även 9an gänget, det var verkligen för länge sedan nu.
Det har hänt mycket faktiskt!



Kan vara dom bästa som finns

Tack och hej, <3